Jennie Tarkka

Mompreneur

Författare: Jennietarkka@outlook.se (sida 1 av 10)

I smile is the prettiest thing you can wear.

I samarbete med Kockum & Kockum.

För ca 4-5 år sen blekte jag mina tänder. Blev väldigt nöjd med resultatet. Men sen råkade ju jag börja snusa för typ 3 år sen. Ja varför kan man ju undra. Men så är det!

Men jag är sugen på att göra det igen. För alltså vita tänder, så snyggt!

Det finns en privat tandläkare i Skåne som jag har funderat på, Kockum & Kockum.

De använder ett blekmedel från Opalescence. Det är bland annat godkänt av läkemedelsverket. Det tycker jag är viktigt. För det handlar ju ändå om tänderna, som är väldigt viktiga! Sen är det ju faktiskt så smidigt att man kan göra det hemma. Medan man sover, sånt gillar jag! 😊

Har ni blekt era tänder någon gång?

Måndagslistan

  • Jag hade bästa helgen på länge
  • Solen skiner
  • Mina vänner är världens bästa vänner
  • Barnen har fått en liten kusin
  • Jag älskar livet

Idag var listan lätt att skriva😊

Weekend

Nu är helgen snart slut och min sista vecka som mammaledig börjar. Känns ganska ovant, men faktiskt skönt så sitt sätt. Men tiden har gått så snabbt! Har verkligen älskat att vara hemma med min Olle. Men allt har sin tid😊

Jag var barnledig ett helt dygn för första gången sen Olle föddes. Kändes konstigt men väldigt välbehövligt också.

Det blev aw med kollegor i Vaggeryd i fredags. Sen blev jag sugen på utgång så det fick det bli 😊 kan säga att mitt huvud fick lida av det sen och ångesten kommer som ett brev på posten! Men det som inte dödar, härdar!

Ångesten var ingen fara så, men den dyker alltid upp när jag varit ute. Beror liksom inte på om jag haft kul eller inte. Det är helt enkelt alkoholen som påverkar mig. Jag är väl lite känslig!

Lördagen vet mysig, film, kaffe, träffa mamma och sen hämta hem Olle och somna till film i sängen 😊

I lördags föddes också en liten kusin, min yngsta lillasyster fick sitt första barn😍😍😍 ska bli sååå mysigt med bebisgos sen!

Idag har jag varit iväg till stadsparken, fikat och bara kört omkring och lyssnat på musik. Tycker om att göra det ibland☺️

Ikväll har det varit lite jobbigt. Blir lite ensamt när Olle somnat och stora barnen inte är hemma. Men man vänjer sig väl.

Helgen var hur som helst väldigt trevlig 😁

Nu ska jag se på lite film, sen blir det nog en tidig kväll för mig, Olle har levt rövare inatt så det blev inte mycket sömn😅

Insomnia

Vet inte vad det är med mig. När jag väl kan sova så är jag vaken. Vaknar runt 4 och då tror min hjärna att det är morgon. Lite tröttsamt alltså!

Olle har iaf bara vaknat en gång i natt, första gången? Ja tror det! Plötsligt händer det🙌🏻

Jag har myst med Seth, läst bloggar och druckit vatten.

Känner mig iaf piggare nu. Förkylningen har vänt👏🏻 så man kanske kan ge sig hemifrån i helgen, får se vad man kan tänkas hitta på😊

Nu får det vända snart.

Alltså. Vilken natt. Ja. Inte på ett positivt sätt. Jag vet inte hur mycket (lite) jag sov? Olle skrek som en stucken gris igen, kastade sig. Vägrade välling. För jag trodde han var hungrig.

Han klöste sig vid vänster öra. Ville bara bli buren. Vid 6 gav vi upp. Då hade han även börjat bli varm.

Vi gick upp och ja. Feber hade han. Det fick bli alvedon sen ringde jag BVC när de öppnade. Han hade ju feber i början av förra veckan, sen gick det över och han verkade piggare. Men nätterna hat varit jobba. Det har inte blivit många timmars sömn. Dessutom började jag ju själv känns mig sjuk i fredags. Dålig kombo.

Men alltså inatt. Är förvånad över att jag känner mig så oss pigg ändå. Går väl på någon lagrad energi eller nått.

Jaja. På BVC tyckte de iaf att jag skulle ringa barnmottagningen så sagt och gjort och vi fick en tid ganska omgående.

Han hade feber när de kollade. Sen när läkaren skulle undersöka Olle var han inte direkt med på noterna. Han skrek och skrek. Stackars pojk! Men ja, öroninflammation i vänster öra. Precis som jag trodde.

Hämtade ut penicillin åt honom och första dosen fick han när vi kom hem. Det var inte heller populärt kan jag säga. Usch vs han kväljde. Sen kräktes han upp allt över mig. Mys.

Han har inte velat äta nästan nått idag heller. Nu fick jag i honom nästan en halv flaska välling iaf, och han somnade mot mig. Fina lilla pojke.

Jag är så nervös.

Jag skulle varit mammaledig till januari. Men pga ändrade familjeförhållanden har jag nu begärt att få komma tillbaka till arbetet tidigare än planerat. Rent ekonomiskt går jag inte runt annars. Tyvärr.. så det är med stor sorg jag gör det.

Livet liksom.

Men det som oroar mig är att jag varken vet med vilka jag ska arbeta eller vart.

Innan jag blev mammaledig var jag sjukskriven med utmattningsdepression. Så sist jag liksom jobbade på riktigt var över två år sen. Och med riktigt menar jag utan att vara sjukskriven över huvudtaget.

Däremot så försöker jag vara lite snart och inte börja på heltid utan jobba 75%. Dels pga att jag faktiskt pluggat några kurser och att jag har barnen. Sen för att inte faktiskt få en utmattning igen. Jag vill aldrig mer hamna där.

Men jag försöker se det positivt. Jag älskar faktiskt mitt jobb med barnen och jag mår så mycket bättre psykiskt än på många år, så förutsättningarna är ju goda ändå.

Det blir en dag i taget nu.

Och nej, jag lägget inte ner mitt företag heller, jag kommer få utnyttja tiden jag jag smart och jag får inse att det kommer ta lite längre tid. Men. JAG GER ALDRIG UPP.

Måndagslistan

  • Jag har mina fina barn den här veckan
  • Jag är klar med en inlämningsuppgift
  • Jag inte blivit mer förkyld
  • Jag känner mig förväntansfull
  • Jag har världens bästa familj och vänner

Hur ser era måndagslistor ut?

Var SMART.

Jag tror på mål. Annars är risken stor att vi står kvar och stampar på samma plats. Ibland lyckad vi inte nå målen men då ändrar vi på planen, inte målen.

Hänger ni med?

Livet kan inte handla om att bara nöja sig, utan känn efter. Vad vill du? För att veta vad du ska göra måste du först veta vart du ska.

Ju mer specifika mål du har, desto lättare har du att nå dem.

För att skriva mål kan ni använda et sv en metod som heter SMART.

Specifikt, tydligt och konkret, exempel äta näringsrik frukost varje morgon.

Mätbart, tid, kvantitet och kvalitet, exempel varje frukost ska innehålla det jag har beskrivit i målet.

Accepterat, Jag vill göra det.

Realistiskt, det är möjligt att göra detta för mig.

Tidssatt, realistisk tidsram, exempel jag ska uppnå mitt kortsiktiga mål om 2 veckor och mitt långsiktiga inom 5 veckor

Svårare än så behöver det faktiskt inte vara🤷🏻‍♀️

För mycket.

Idag kom dagen när min energi liksom tog slut. Jag hade tänkt göra så mycket idag. Städa, fixa, tvätta och en del annat. Men energin finns inte alls. Så jag har lyssnat på kroppen. Myst runt i mjukisar hels dagen och fixat med lite som jag haft lust med, ätit, vilat med Olle. Bara varit.

Kände att jag behövde en sån dag nu efter allt som hänt den senaste tiden. Det har verkligen varit en tuff tid. Hänt sååå mycket. Dessutom har lilleman blivit sjuk och sovit dåligt några nätter så sömn har jag inte heller fått. Kombinationen är ju inte den bästa. Men som sagt. Jag har faktiskt lärt mig att lyssna på signalerna och återhämta mig innan fet blir för mycket. Det är jag tacksam för!

Nu ligger jag i sängen, Olle leker med mjukdjur i sin säng. Får se om han har lust att sova middag snart. Isf ska jag också sova en stund tänkte jag.

Som sagt, lite har jag ändå orkat med, lite tvätt och gardinbyte så nu känns vardagsrummet lite bättre, mitt i kaoset😅

Vad var det som hände?

Jag vet inte om ni någon gång tänkt på samma sak som jag ägnat mig åt de senaste dagarna. Men ni vet när man avslutar ett förhållande och inte riktigt kan förstå hur det blev som det blev. Man vet egentligen varför man avslutade men man tänker tillbaks på vad som var början till slutet?

Jag har en hel del tid när Olle sover att fundera på detta. Och för mig var början till slutet en sak som hände i maj. Vad tänker jag inte gå in på men en sak som fick mig att börja fundera och värdera hur jag ville ha mitt liv och vilken typ av partner och förhållande jag vill ha.

Vid det här laget känner jag mig själv och jag borde tagit tag i saken redan då. För något hade blivit förstört där och då som jag kände i mitt hjärta aldrig skulle läka. Och innan ni drar förhastade slutsatser. Det var ingen av oss som var otrogen. Och jag har ingen önskan om att ni ska tro att det var en persons fel. Vi var två personer som är olik, värderar olika, vill olika, förväntar oss olika. Vi är dom vi är helt enkelt:

Månaderna innan hade jag i alla fall känt mig som nykär igen. Jag minns det så väl. Jag var verkligen så lycklig då. Min energi efter graviditet och första tiden med Olle var tillbaka. Vad som hände var för mig bara så sjukt jobbigt. Meningen är som sagt inte alls att svartmåla mitt ex. Utan bara sätta ord på de känslor som stormat runt i mig i några månader.

Allt blir så tydlig för mig när jag går igenom mitt album med bilder jag sparat ner. Jag är en nörd som älskar citat, så många har det blivit. Så bered er på många citat nu när jag bjuder in er i hur mina tankar har gått.

Citaten från mars och april såg ut såhär

Till att i maj hålla den här stilen

Där kände jag mig bara så jävla ensam. Tankarna snurrade. Jag behövde då så desperat få en bekräftelse på kärlek. Men den kom inte och för varje dag som gick stängdes mitt hjärta mer och mer. För att jag fungerar så. Jag bygger upp en mur. Stänger av för att slippa bli sårad.

I juni och juli promenerade jag massa och grät och grät:

Det jag visade utåt

Det jag kände inuti

Allt är inte alltid som det verkar utåt helt enkelt. Och tro mig när jag säger att jag har kämpat. Jag har velat att det ska fungera mer än något annat. Men till slut orkade jag inte och insikten vad som behövde ske var fruktansvärd. Det slet mitt hjärta i bitar. Med barn blir allt mycket mer komplicerat och det är så mycket känslor inblandat. Jag ville inte krossa olles familj. Det sista jag ville var att han skulle växa upp med delade föräldrar. Det är en sån stor sorg för mig så ni anar inte. Och känslan av misslyckande är som en stor klump.

Men ibland finns inte känslan där helt enkelt.

Jag har varit arg, ledsen, förtvivlad, panikslagen, sårad, rasande, rädd men även lättad. Allt i en jäkla kombination.

Och när det sen stod klart att vi skulle avsluta så hade jag väl i princip redan bearbetat det i flera månader. Därav kan jag säkert upplevas som kall och okänslig. Men jag har gått igenom hela registret av känslor flera gånger om. Slitits mellan hopp och förtvivlan för att slutligen landa i ett beslut.

Ett beslut som var vårat gemensamma.

  • Jag skriver inte det här för att slippa spekulationer egentligen. För folk kommet alltid tänka, tycka och tro saker. Utan jag skriver det för att jag dels mår bra av att ventilera saker men också för att visa att allt inte alltid är som det verkar utåt på sociala medier. Vi har en sån fruktansvärd press på oss och ofta verkar det som att alla andra har det så bra och lätt och man känner sig kass och ensammast i världen. Men som sagt. Skenet kan bedra.
  • Och livet är inte enkelt. Vi möter motgångar i livet och ibland känns allt mörkt. Men låt det göra det, ett tag! Men gå sen vidare. Stanna inte i mörkret. Ta hjälp av vänner eller någon professionell om det behövs. Jag har träffat min terapeut igen. För att ventilera, för att få råd och stöd helt enkelt arbeta förebyggande not en depression.
  • Det här är skit. Skit att det blev såhär. Jag önskar att det varit annorlunda, för olles skull. Fina fina Olle som förtjänar allt.Men vi styr inte över vårat hjärta. Däremot styr vi våra tankar och kan välja att växa som människor efter motgångar. Och det gör jag nu. Istället för att ligga och tycka att allt är skit så riktar jag min energi och styr mina tankar till positivitet. Och året som kommer nu blir ett år som kommer att förändra mitt liv för alltid. Jag ska arbeta hårt för min framtid. För att bygga mitt drömliv!
  • Jag vet att vägen är lång och svår men jag vet att det är värt det och jag kommer tacka mig själv för att jag tar möjligheten!
  • Glöm aldrig att ni kan, om ni vill❤️
  • Äldre inlägg

    © 2018 Jennie Tarkka

    Tema av Anders NorenUpp ↑